Hur gör man ett tal intressant?
Du kan använda:
• — skalet: utseende, status, fördomar…
• — kläderna:
• — rösten: röststyrka, betoningar, tempo…
• — kroppen: gester, rörelser, ansiktsuttryck…
• — språket: formuleringar, termer, exempel…
• — budskapet:
retoriska figurer: stilgrepp, uppmaningar…
hjälpmedel: autentiska föremål, bilder…
Skalet
Fundera på vad publiken vet om dig innan, vilka förväntningar som finns och vilka fördomar som eventuellt kan finnas.
Kläderna
Sätt på dig kläder som speglar dina värderingar, innehållet/budskapet i framträdandet och visar vem du är (yrket, tillhörigheten, ställningen…)
Klä dig smart = det lyssnarna vill se!
Rösten
• Övertygande – gå upp i slutet
• Melodi – ge orden rätt känsla med rätt melodi
• Tempo – ge publiken hjärtklappning, när de ska ha det
• Betoning – styr uppmärksamheten
• Konstpauser – ger tyngd åt viktiga ord och formuleringar samt vila åt lyssnarna så att de hinner reflektera.
• Utnyttja röstförebilder! Ta efter och efterlikna duktiga talare och retoriker i din omgivning eller i media.
• Undvik nervösa skratt! – de dödar din trovärdighet!
Kroppen
Man brukar säga att ”Kroppen talar mer än orden” Tänk på att kroppen och orden ska stämma överens. Det gäller både alltifrån huvudrörelser, ögonkontakt, minspel, armföring, hållning och hur du står med benen…
Språket
Tala med de lärde på latin och med bönder på bönders vis”
• — Anpassa språket till lyssnarna
• — Använd ett språk som publiken förstår
• — Förklara svåra ord och facktermer
• — Ge konkreta exempel där lyssnarna kan känna igen sig
Budskapet
När du ställer dig inför en obekant publik börjar den genast undraolika saker. Det är särskilt tre frågor som brukar dyka upp i lyssnarnas huvuden:
1. — Vem är du?
2. — Vad ska du prata om?
3. — Är det något för mig?
Se därför till att besvara dessa så tidigt som möjligt. När det är gjort kan du lättare nå lyssnarna och fundera ut hur du kan göra det så effektivt som möjligt.
Retoriska figurer:
För att få extra kraft i din argumentation kan du, både när du talar och skriver, ta hjälp av olika retoriska figurer.
Metaforer– en bild man använder för att beskriva någonting
Ex Du är min skatt
Liknelser– man liknar en sak vid något annat
Ex Morra som en ilsken pitbullterrier
Antites– motsatser ställs mot varandra
Ex Det gäller liv eller död
Utrop
Ex Stoppa bluffandet! Leve hundraåringen! Yes, we can!
Retoriska frågor– En fråga man besvarar själv eller inte förväntar sig svar på.
Ex Vem vill inte kunna leva på den här planeten om 50 åt? Jo, det vill…
Är det så här vi vill ha det?
Ironi – det skrivna/talade budskapet går emot det avsedda
Allusioner – anspelningar på något som publiken känner till, en händelse, saga, film…
Ex När Prins Daniel berättade om Hur grodan blev prins
Överdrifter– att göra något värre/roligare/sorgligare osv än det egentligen är
Upprepningar– Att ett ord eller mening återkommer
Ex Yes we can! Change! (Barack Obama)
Alliterationer – flera ord börjar på samma bokstav
Ex Goa, Glada, Gubbar
Andra knep:
Vi–känsla – försöka att bli vi /oss med publiken. ETHOSDirekta tilltal – lyft fram och tilltala publiken med du/ni…din/er..
Gestaltningar – måla upp små nära situationer som lyssnarna/publiken kan känna igen sig i.
Ethos – talaren ska skapa förtroende hos lyssnaren.
Pathos – talaren försöker väcka en stark känsla hos lyssnaren.
Logos – talaren försöker undervisa och hänvisa till lyssnarens förnuftet och intellekt.
Undvik helst:
Generaliseringar – dra inte förhastade slutsatser utifrån enstaka fall eller en enskild händelse.
Personangrepp – låt bli att anklaga eller angripa enskilda personer.
Vilseledande fakta – att förvränga fakta så att man får det att se ut som det stödjer ens tes.
Vaga ord – ord som inte är exakta i sin betydelse t ex ”lagom”. De kan lätt missuppfattas.
Lycka till!/Nina
ninassprakrum 