Träning för att rädda liv
Det är ett tufft jobb de har, brandmännen på Solna brandstation. De tränar hårt varje dag och måste hela tiden vara beredda att rycka ut på larm.
– Men det är roligt också, säger praoeleven Hanna Granström.
Det regnar och är kallt på konstgräsplanen vid Råsunda IP. Bara några få människor passerar förbi i snålblåsten och alla verkar ha bråttom. Det verkar dock inte bekomma Solnas brandmän som har sin dagliga träning på fotbollsplanen. De springer omkring och hejar på varandra, blir det mål jublar de högt.
Hanna Granström går i 8:an i Hallonbergsskolan och är en glad tjej med många järn i elden. Hon gör sin prao på brandstationen i Solna. På sin fritid tränar hon friidrott, spelar cello och tycker om att röra på sig.
– Jag tyckte det skulle vara roligt att prova på något annorlunda som man inte får var med om annars.
Och nog har hon fått prova på annorlunda saker alltid. De har dragit brandslang, provat på rökdykning och badat i en vak.
– Tyvärr fanns det inga små torrdräkter så jag blev väldigt blöt, säger Hanna med ett leende på läpparna. Vattnet kom in genom öppningen vid handen och det blev jättekallt.
Solna brandförsvar består av 4 skift. I varje skift jobbar 15 brandmän, alla har en gedigen utbildning på hur man släcker bränder och räddar liv.
– Brandmännen tränar varje dag, både kondition och styrka för att orka med allt som krävs när de kommer till en brand, säger Hanna. Hon har verkligen fått känna på den hårda träningen, men verkar hänga med bra på fotbollsplanen där hon drar fram som en ångvält. Någon vidare bollkänsla verkar hon dock inte ha.
När larmet går på brandstationen har brandmännen 3 minuter på sig att ta på sig alla kläder och hoppa in i bilarna. Det spelar ingen roll om det är natt eller dag, om de ligger och vilar eller är iväg och simtränar. På Solna brandstation har man ca. ett stort larm om dagen.
– Det gäller att reagera snabbt och vakna fort om det är på natten, säger Martin som jobbat som brandman i 10 år.
Brandmän går i pension tidigare än andra yrkesgrupper. Det beror på att jobbet sliter så hårt på kroppen. Man beräknas helt enkelt inte kunna jobba som brandman så länge.
– Jobbet är verkligen fysiskt krävande, säger Hanna och tillägger, så jag tror inte att det är så många tjejer som klarar av det. Det är viktigt att man orkar bära sina kollegor ut ur elden om de skulle råka få något i huvudet och svimma av. Det är jag nog för svag för, säger hon och ser lite ledsen ut.
Regnet har tilltagit och brandmännen verkar ge upp för idag. Nu går de tillbaka till brandstationen för att ta en välförtjänt dusch, om inte larmet går förstås.
ninassprakrum 