Sociolekter – generellt


Det här fenomenet liknar dialekter men här handlar det om hur sociala skillnader visar sig i språket. Variationerna hänger alltså samman med vad personen har för yrke, kön, ålder, utbildning, status, intressen etc.

Att signalera vem man är och att man är stolt över sig och den grupp man tillhör är en stark identitetsmarkör. Det låtsasfina språket som finns i vissa kretsar och som tycker sig vara förmer kan vara ganska fantasilöst, medan förortssvenskan är full av väldigt roliga och kreativa ord, sammansättningar och förvrängningar.

Vanligen behärskar en människa flera sociolekter eftersom man ingår i flera sammanhang. Den just frisläppte fängelsekunden lägger nog av sin fängelsejargong och talar annorlunda när han eller hon träffar sin äkta hälft eller går på anställningsintervju.

Sociolekten liksom dialekten innehåller inte bara speciella ord utan även meningsbyggnad, pausering, tonläge och betoning kan variera.

Eftersom språket är det viktigaste vi har för att kunna kommunicera är det en naturlig sak att vi anpassar det till dem vi tycker om och umgås med, men också att vi försöker efterlikna varandras sätt att prata. Det skapar gemenskap och håller samman gruppen. Det fungerar också uteslutande gentemot dem som befinner sig utanför. Ju mer utsatt en grupp är, desto större behov av något som håller samman den.

Att vara medveten om sin olika sociolekter, sina olika gruppspråk är viktigt, för det är ett signalsystem som plockas upp av ens medmänniskor. Exempelvis är det kloka att hålla kompisgruppens sociolekt – det som också till vardags kallas för ”jargong” till just kamratgruppen, och inte börja slänga sig med gruppens uttryck exempelvis på släktmiddagen hos mormor, eller i konfirmationsgruppen. Risken är att man utesluts, eller utesluter.

Frågor att diskutera:

Beskriv språket inom en social gruppering du känner till, en yrkesgrupp, en subkultur etc.

Varför finns sociolekter?

Känner ni till någon ”utsatt grupp” som har utvecklat en särskild sociolekt?

Vad händer om man använder denna variant utanför gruppen?

Är det positivt eller negativt med sociolekter? Motivera dina svar.

 

Sociolekter – Manligt och kvinnligt


”När jag är öppenhjärtig skvallrar du.
När jag argumenterar grälar du.
När jag blir ursinnig blir du hysterisk.”

ur Göran Palms dikt ”Mannen har ordet”

Diktutdraget ovan illustrerar på ett mycket ironiskt och elakt sätt språkskillnader mellan könen och framförallt hur man kan missuppfatta varandra på grund av språket.

Även om språkskillnader kanske främst är individuella, finns det många teorier om manligt och kvinnligt språk. Viss forskning påstår att:

Det kvinnliga språkbruket kännetecknas av:

snabbt tempo, få tvekljud och pauser, okomplicerat, konkret, personinriktat” och vidare att kvinnor gärna gör ”utvidgningar till andra områden” talar ”relationsinriktat, talspråkligt, låter osäkra genom att fråga” och är subjektiva, vaga och försiktiga i sitt sätt att prata.

Männens språkbruk kännetecknas av det motsatta:

de talar långsamt, gör många tvekljud, talar mer komplicerat och skriftspråkligt. De är säkra, objektiva och målinriktade (gör inte lika många utvikningar).

Uppgift till nästa gång:

Studera hur män och kvinnor talar. Välj till exempel ett debatt- eller soffprogram i TV. Titta på punkterna nedan. Gör upp en kolumn, en för mannen och en för kvinnan och sammanställ sedan dina iakttagelser. Skillnader? Likheter? Vad tror du om könets betydelse för språket?

Punkter

1. talhastighet
2. meningslängd och komplexitet (många bisatser t.ex.)
3. tvekljud (öhhhh… t.ex.)
4. hålla sig till ämnet?
5. konkret eller abstrakt?
6. subjektivt eller objektivt?
7. försiktig eller målinriktad?
8. övrigt

 

Sociolekter – Slang och svordomar 


Slang kan ses som en form av sociolekt men väcker ofta lite starkare känslor. Här visar sig nämligen människans kreativa och humoristiska ådra eftersom det ofta är fråga om rena nybildningar.

De täcker in nya begrepp och företeelser och därför klättrar en del slangord ibland uppåt på den sociala stegen och införlivas i vardagsspråket och somliga tar så småningom klivet in i ordböcker över vårdat språk. Ett uttryck som gilla läget används idag i såväl ledarstick som i teves nyhetsrapportering vilket nog hade varit otänkbart för bara några år sedan.

Exemepl på slangord: tuppjuck, suger fett, värsta, stolpskott, pretto, torska, sunkig, weirdo, tjack, kuka ur, popsnöre

Svordomar eller fula ord brukar också väcka känslor men de flesta av oss använder dem mer eller mindre ofta när vi blir riktigt arga. I Sverige har vi haft en förkärlek för det där varma stället och dess härskare (helvetet och djävulen)  samt mindre aptitliga kroppsutsöndringar men på senare år har den anglosaxiska vanan att använda könsord börjat breda ut sig.

Uppgift – Slang och svordomar

Dela med dig av några roliga slanguttryck!

Ge några exempel på ord som tagit steget in i vardagsspråket.

När och varför svär du? Vilka ord använder du? Blir språket fattigare?

Sociolekt – Uppgift:

– Skriv ner ett konkret exempel som visar hur språkbruk kan markera avstånd
– Skriv ner ett konkret exempel på hur språkbruk kan markera närhet/samhörighet.
– Hur upplevs de två exemplen av den som blir tilltalad? Vad händer i kommunikationssituationen? Vad beror detta på?
– Fundera vidare ur andra perspektiv. Kan man använda sig av språklig variation för att passa in? Eller för att se ner på någon, demonstrera makt? Ge ett exempel.

Sociolekt – Övning:

Vi ska  tillsammans undersöka ord och stilnivåer på språket!