Bildspråk

Bildspråk kan användas som ett poetiskt eller humoristiskt grepp. Det stimulerar fantasin och hjälper oss att se världen från ett nytt perspektiv. Bildspråk finns både i skönlitteratur, i sakprosa och i vardagsspråk.

I skönlitterära verk kombinerar författare ofta bildspråk med person- och miljöbeskrivningar. Det förstärker en persons egenskaper eller får miljön att framträda på ett annorlunda sätt. I texttyper som krönika eller debattartikel använder skribenten sig gärna av vardagsbetonat bildspråk. Syftet är att skapa inre bilder till läsaren och igenkänningsfaktor.

I lyrik förekommer det mycket bildspråk. Det finns många klassiska liknelser inom poesin, till exempel röd som en ros, ljuv som en sommardag eller darra som ett asplöv.

Metafor och liknelse

En metafor är bildspråk. I en metafor sätter man samman två saker som inte självklart hör ihop, till exempel ”han är en korkskalle”. Den grekiska filosofenoch vetenskapsmannen Aristoteles var den första som betecknade detta fenomen som en metafor.

En liknelse påminner om metaforen. Skillnaden är det jämförande som eller liksom, till exempel: ”Han vräkte i sig mat som en utsvulten varg.”

Rosen används ofta som metafor för kärlek och sexualitet, men den kan även ingå i en liknelse för att uttrycka skönhet, till exempel: ”Han är vacker som en ros.” Rosen anses vara en kliché inom bildspråk.

Syftet med både liknelsen och metaforen är att nyansera språket genom att föra samman olika betydelser.

Besjälning och personifikation

Besjälning och personifikation är två speciella metaforer. De innehåller alltid något mänskligt i jämförelsen. Skribenter använder sig av besjälning och personifikation för att väcka känslor hos läsaren eller för att få läsaren att se annorlunda på något. Besjälning innebär att vi ger icke-mänskliga saker, det vill säga djur, natur och växter mänskliga egenskaper. Ett exempel är ”solen ler”.

Personifikation är att ge liv till något som är abstrakt och förse det med mänskliga drag. Vi kan till exempel ge mänskliga drag till det abstraktabegreppet döden och kalla den för ”liemannen”.