Diktanalys
En dikt har alltid något att berätta, oavsett vad du tycker om
den. När man gör en diktanalys plockar man ut vissa delar av
dikten för att bättre förstå helheten. Här följer en
analysmodell som du kan utgå ifrån:
* Börja med att läsa dikten för dig själv flera gånger. Besvara
sedan följande frågor:
- Vilka personer finns med?
- Vem är diktens ”jag”?
- Finns det något händelseförlopp beskrivet i dikten? Vilket?
- Vilken miljö är det som beskrivs?
- Finns det några återkommande nyckelord i dikten? Vilka?
- Vilka associationer får du av nyckelorden?
- Vilken stämning förmedlar dikten?
- Vad tror du författaren vill med sin dikt?
- Finns det något du inte förstår?
* Titta sedan närmare på språket i dikten:
- Hur många versrader eller strofer består dikten av?
Varje rad i en dikt kallas för versrad. En grupp av
versrader, ungefär som en vers i en visa, kallas för strof.
- Finns det några rimord (t.ex. klok-bok, somna-domna)?
- Vilket är i så fall rimmönstret? Man kan beskriva
rimmönstret enligt en sorts schema där varje bokstav
representerar ett rimord, det sista ordet på varje rad.
Ett exempel där rimschemat är A B A B C D D C:
I blomman, i solen
Amanda jag ser.
Kring jorden, kring polen
hon strålar, hon ler.
I rosornas anda,
i vårvindens pust,
i druvornas must
jag känner Amanda.
Ur Amanda av Stagnelius
- Finns det någon speciell rytm i dikten när du läser
den? Rytmen skapas med hjälp av betonade och obetonade
stavelser som återkommer enligt ett visst mönster.
- Förekommer allitteration? Allitteration innebär att
flera ord i en versrad börjar med samma bokstav eller
samma ljud. Ett exempel:
Bättre börda bär ingen med sig
än mycket mannavett;
värre vägkost var ej på vandring med än för många mått öl.
Ur Havamal
ninassprakrum 