Att läsa mellan raderna

Vad menas med att läsa mellan raderna?

Att läsa mellan raderna är en tolkning av en situation som finns i en text. Vi människor gör sådana tolkningar i många vardagssammanhang. Ett enkelt exempel är följande. Tänk dig att du bor ihop med en person. När du kommer hem en kväll står din sambo och diskar. När du kommer in i köket säger din sambo:

 

Handduken ligger på bordet.

 

Vad betyder detta uttalande? Det går att förstå uttalandet bokstavligt, dvs precis som det står. Uttalandet är då ett påstående om att det ligger en handduk på bordet. Detta påstående kan du kontrollera genom att titta på bordet och se om det ligger en handduk där. I vårt tänkta exempel ligger det en handduk på bordet. Så om du tolkar uttalandet bokstavligt kan du konstatera: ”Ja, det är korrekt. Det ligger en handduk på bordet.”

 

Hur tror du din sambo reagerar i så fall?

 

Det rimliga är att din sambo blir rätt sur. Uttalandet ”Handduken ligger på bordet” kan nämligen också tolkas på ett annat sätt än bokstavligt. Men den tolkningen kräver att du uppfattar situationen och sätter in uttalandet i sitt sammanhang. Här är några tänkbara fakta om situationen:

 

Du kommer hem sent på kvällen och har inte umgåtts med din sambo på hela dan.

Din sambo har tidigare arbetat och håller nu på att diska undan er gemensamma disk.

Din sambo orkar kanske inte med att sköta allt på egen hand, och får gärna hjälp av dig.

 

Med dessa tänkbara fakta som bakgrund kan sambons uttalande tolkas på ett annat sätt. Den bokstavliga betydelsen är ointressant. Så vad betyder uttalandet egentligen? Snarare något i stil med:

 

Hjälp till och torka disken.

 

Om du inte har läst situationen rätt, inte sett sammanhanget, kan du reagera på ett sätt som leder till en onödig konflikt.

 

Varför är vi så otydliga?

Du kanske anser att i exemplet ovan har din sambo bara sig själv att skylla: vill man något bör man uttrycka sig tydligt. Det är en lovvärd tanke, men i verkligheten fungerar inte vi människor på det sättet. Oavsett vad du tycker om den här typen av otydlighet så beter vi människor oss då och då på det här sättet. För att kunna klara olika situationer i livet behöver man därför ha en viss förmåga att tolka situationen.

 

Men varför är vi så otydliga? Ja, i varje enskilt fall kan en sådan här typ av otydlighet förstås ha många olika psykologiska och sociala förklaringar. Men allmänt sätt är den här förmågan att tolka situationer en kritisk faktor för att överleva, och genom evolutionen har vi präglats att tänka på det här sättet.

 

För att förstå detta kan vi tänka oss ett annat exempel. Vi tänker oss två urtidsmänniskor på Afrikas savanner. Så händer något: de märker båda att det höga gräset till höger om dem prasslar, och så hör de en morrning. Urtidsmänniska 1 har inte tränat upp sin förmåga att tolka situationer, så han konstaterar: ”jaha, gräset prasslar och något morrar. Vad betyder väl det annat än att gräset prasslar och något morrar?” Och så fortsätter han med vad han nu höll på med. Urtidsmänniska 2 tänker dock så här:

 

Prasslande gräs kan orsakas av ett djur eller en människa som rör sig i gräset.

Morrningar hör jag oftast från stora rovdjur som lejon och liknande.

 

Utifrån dessa tankar börjar urtidsmänniska 2 misstänka att det är ett lejon där ute i det höga savanngräset. Han sticker därför snabbt därifrån. Urtidsmänniska 1 däremot, har inte gjort någon tolkning av situationen och blir därför lättare offer för lejonets hunger. Människa 2 har alltså större chans att överleva situationer av den här sorten, och därmed större chans att få avkomma som ärver hans förmåga att tolka situationer.

 

Otydlighet i text

OK, OK, det kan väl kanske ha gällt för urtidsmänniskor, men varför håller vi på med den här typen av tolkningar nu? Jo, den här tolkningsbenägenheten och otydligheten har – på gott och ont – smugit sig in i hur vi skriver och talar. Du kanske tycker att det är beklagligt, men så är det.

 

Varför har detta att läsa mellan raderna smugit sig in i språket? Ett skäl är att det ofta har varit förbjudet att uttrycka sina åsikter. Förr i världen fick man t ex inte kritisera religion eller makthavare – det kunde man få fängelse eller ännu värre straff för. Människor som var kritiska mot makten eller religionen började då uttrycka sig indirekt. De sade inte rakt ut vad de menade, men skrev en massa ledtrådar, så att den som kunde tolka texten på rätt sätt förstod vad som menades.

 

På samma sätt kan det här indirekta sättet att uttrycka sig användas än idag i talspråk av den som av något skäl är osäker eller inte vill skylta för tydligt med vad han eller hon själv tycker och tänker. Skickliga talare och skribenter kan använda tekniken för att få folk att tycka och tänka som dem. I skönlitteratur anses det vara mycket viktigt att läsa mellan raderna, för en skönlitterär text är till för att läsaren själv ska vara med och ”fylla i” texten. Till skillnad från faktatexter är skönlitterära texter avsedda att uppfattas olika av olika personer. Tekniken används också i andra konstformer, som serier och film.

 

Hur läser man mellan raderna?

 

En grundläggande princip för att läsa mellan raderna är att man behöver se sammanhanget. Att läsa mellan raderna är ett slags detektivarbete. Du, läsaren, samlar ledtrådar för att kunna formulera ett förslag på vad som händer i texten. Ledtrådarna kommer från två olika källor:

1) från själva texten

2) från dina egna erfarenheter

Eftersom du behöver använda dina egna erfarenheter för att läsa mellan raderna kan samma text uppfattas olika av två olika personer. Det är inget konstigt med det: vi människor är olika, och våra olika erfarenheter gör att vi uppfattar världen på olika sätt. Det vore nästan konstigt om vi då inte uppfattade texter på olika sätt. Det betyder också att en del texter kan vara väldigt svåra att förstå, om de kommer från en kultur eller ett sammanhang som är mycket främmande för en själv.

 

Som exempel kan vi titta på följande korta text:

 

De två vännerna lämnade Stureplan och promenerade uppför Kungsgatan. När

de nådde Sveavägen vek de av till vänster, tills de nådde Sergels torg.

 

I den här texten står det något mellan raderna. Det som står är vilken stad de två vännerna är i. Vet du, efter att ha läst texten, vilken stad de är i? Fundera på det innan du läser vidare.

 

När jag läser texten i exemplet tänker jag att de två vännerna måste vara i Stockholm. Varför? Jo, jag känner igen namnen på gator och torg: dessa gator och torg finns i Stockholm, så därför drar jag slutsatsen att de är i just Stockholm och inte i någon annan stad.

 

Min tolkning beror på de ledtrådar som finns i texten. Det är namnen på gatorna och torgen som är dessa ledtrådar. Men min tolkning beror också på min erfarenhet: jag vet att dessa gator och torg finns i Stockholm.

 

Lägg märke till att detta inte är någon självklar tolkning. Den är självklar för mig, för jag känner till Stockholm och den stadens viktigaste gator och torg. Men för en person som inte vet något om Stockholm är det omöjligt att veta att det handlar om Stockholm. Läsningen mellan raderna är alltså beroende av vilka erfarenheter och kunskaper man har.

 

Lägg också märke till att min tolkning kanske inte är samma som författaren tänkte sig. Jag tänker att det är Stockholm, för informationen i texten stämmer överens med mina erfarenheter av Stockholm. Men kanske hade författaren en annan stad i åtanke. Det kanske finns en stad (låt oss kalla den Hockstolm) som har just de här gatu- och torgnamnen. Författaren tänkte på Hockstolm när han skrev texten. Man jag har ingen kunskap om Hockstolm, bara om Stockholm. Så jag tolkar texten på mitt sätt, efter mina förkunskaper.

 

Det är inget fel med att tolka en text på sitt eget sätt. För att undvika missförstånd är det dock viktigt att man förklarar varför man tolkar en text som man gör. Då kan det visa sig att olika personers olika tolkningar beror på deras olika erfarenheter.