Länken nedan leder till den absolut bästa resonerande/ argumenterande text jag någonsin läst – men den är på engelska! Nedan har du dessutom ett gott exempel på en svensk text!
http://www.quickmeme.com/p/3vr3nn
Till alla förvirrade föräldrar
”Dagens ungdom” har man ju hört om ett antal gånger. De som säger det menar att det var bättre förr. Förr så respekterade barnen sina föräldrar och krävde inte den uppmärksamhet som de gör idag. Dagens ungdomar är bortskämda och krävande. Varför är det så och vems är felet? Det borde väl ändå vara föräldrarnas, det är ju de som har fått barnen att bli så genom deras uppfostran. Borde man kanske säga ”dagens föräldrar” istället för att skylla allt på barnen?
Att vara förälder är inte lätt nu förtiden. Det talas mycket om vad som är rätt och fel när det gäller barnuppfostran och hela tiden kommer det nya teorier om vad som är det rätta sättet. Inte så konstigt att så många blir förvirrade! Alla föräldrar vill ju uppfostra sina barn till bästa möjliga människor. Så hur gör man då?
En fråga som ofta tas upp är: hur mycket ska man skydda sina barn från allt ont ute i världen? Maria Carling skriver i sin artikel ”Högt pris för friktionsfri barndom” (SvD 2004-01-12) att barn nuförtiden lever som gulan i ägget, skyddade från allt ont ute i världen. Till sin artikel har hon intervjuat den danske psykologen Bent Hougaard. Dessa föräldrar som gör allt för att ge sina barn ett så enkelt liv som möjligt, genom att skjutsa dem överallt och överösa dem med leksaker, kallar Hougaard för curlingföräldrar. Han anser att för lite motstånd inte är nyttigt för barnen men att det finns en förklaring till fenomenet. Han menar att det är ett sätt för föräldrarna att dämpa sitt dåliga samvete som de får eftersom de känner att de inte spenderar tillräckligt tid med sina barn. Problemen som kan uppstå med detta är att barnen inte blir tillräckligt förberedda för att klara sig själva och att de kommer att få ta desto hårdare smällar som vuxna. Slutligen tillägger Hougaard i artikeln att barnen behöver en bestämd förälder med auktoritet snarare än en kompis.
Jag vet inte så mycket om barnuppfostran men jag kan ändå hålla Bent Hougaard i hans resonemang. Föräldrarnas jobb är att förbereda sina barn och lära dem att klara sig själva och är man en curlingförälder så blir det ju omöjligt. Barnen lär sig inte att klara sig själva och om man inte lär sina barn det så kommer det bara att slå tillbaka på dem senare i livet. Jag tycker att man som förälder ska uppmuntra sitt barn att vara självständigt. Man lär sig ju av sina misstag.
Jag tror även på hans förklaring till varför har blivit såhär, att det beror på att föräldrarna har dåligt samvete över att de inte är hemma tillräckligt. Jag tror också att många föräldrar gör allt för att deras barn ska vara glada och nöjda hela tiden. Även om detta i längden inte gör barnen lyckligare. Dessutom tror jag att de är rädda för konflikter, och det är något man inte kan vara när man är förälder. Som förälder måste man vara beredd på dem och veta hur man ska hantera dem.
En annan aktuell fråga är hur mycket plats barnen ska ta? Förr i tiden skulle barnen knappt ta någon plats alls och absolut inte ifrågasätta sina föräldrar. Idag har föräldrarna börjat ge mer plats åt barnen. Nästan lite för mycket om man får tro vissa experter inom barnuppfostran. En av dessa experter är Jesper Juul. Han intervjuas av Katarina Andersch och Henric Lindsten i artikeln ”Dåligt för barn att stå i centrum” (publicerad 20090913 GP). Juul tycker inte det är bra för barnen att få så stor uppmärksamhet som de får i nuläget. ”’I centrum är man alltid ensam’” säger han i artikeln. Men han anser även att det inte är så konstigt att föräldrar är förvirrade nu förtiden. Den gemensamma konsensus som tidigare funnits kring barnuppfostran har försvunnit. Fler och fler föräldrar vänder sig till experternas råd. Jesper Juuls råd till alla vilsna föräldrar är att man kan låta sig inspireras av forskningen och alla dessa experters råd, men man måste ändå hitta de rätta svaren inom sig själv. Slutligen klargör han att ” ’ barn behöver inte perfekta föräldrar, utan levande människor.’ ”
Många av dessa artiklar och texten om barnuppfostran pekar mest ut alla fel och brister i dagens föräldrar. Det är ju lätt att bara stå och peka ut alla fel. Dikten ”Du behöver bara säga till” av Magnus Johansson (från boken Vilda fåglar – sånger om barn, 1994) är en lite annorlunda text om föräldraskap, skriven från förälderns perspektiv. I dikten delar Magnus Johansson med sig av sin syn på ämnet. Han menar att man inte ska ställa för höga krav på sina barn. Förälderns roll i det hela är att bara finnas till för barnet när han/hon behöver det. ”Du behöver inte vara nåt ljus i mitt liv som alltid är tänt” får mig att tolka dikten som att det är föräldrarna som ska finnas till för barnet och inte tvärtom. Det enda kravet som han har är att barnet säger till när det behöver hjälp och att föräldern finns till för dem när de väl gör det.
Den här texten är lite annorlunda från de andra. Den är skriven från förälder till barn vilket får den att kännas mer personlig. Jag tycker den är väldigt fin och kärleksfull. Den visar en annan sida av saken, en sida som inte bara har rätt och fel. För jag tycker inte att det går att dela upp allt i rätt och fel. Som Jesper Juul sa att det finns inte bara en rätt väg utan flera. Vad som är rätt för en person kan vara fel för en annan.
Det är bara för mig att konstatera att det inte är lätt att vara förälder. Jag skulle också bli förvirrad! Jag tror barnuppfostran handlar mycket om att hitta balansen. Lagom är ju alltid bäst! Bara man fortsätter att försöka göra så gott man kan så hittar man nog den till sist. Det är inte fel att vända sig till experter, läsa böcker och se på tv-program om barnuppfostran. Det är bara bra att få höra olika sidor av saken. Det är som Jesper Juul sa, det kan hjälpa till mycket med att inspirera, men det är du självt som måste hitta de svar som fungerar just för dig. Den stora frågan tycker jag är: Vilken slags förälder vill du vara? Sedan är det bara att hitta ett sätt som passar en själv och som får en själv att må bra i sin föräldraroll. De viktiga är att aldrig sluta försöka.
//http://ungautangranser.blogspot.se/2010/03/till-alla-forvirrade-foraldrar.html